Principer i restaureringsarbete av böcker
Den generella principen är att restaurera ytterst försiktigt, inte mer än absolut nödvändigt och att spara allt ursprungligt material. Det är dessutom önskvärt att dokumentera de gjorda ingreppen.
För lagning av papper används syrafritt japanpapper samt klister av vete- eller risstärkelse. Lagat papper pressas under tyngd, bara i undantagsfall i press. (Det är inte önskvärt att papprets struktur pressas ut). Pappret skäres aldrig.
Försättspapper ska vara dokumenterat syrafritt, gärna med inslag av linne- och bomullsfibrer. Klot, kapitälband och märkband bör vara av linne eller bomull, (möjligen silke).
Pergament är användbart framför allt i flexibla tekniker där det inte limmas fast, eftersom pergamentet drar ihop sig med tiden. Övriga pergamentband bör alltid ha grund fals.
Skinn; framför allt av get, svin och kalv ska vara vegetabiliskt garvat och ha arkivstatus. (Färgbeständigheten bör ständigt ifrågasättas hos leverantören).
Förutom vete- och risstärkelseklister används varmlim (alltid vid rygglimning). Vitlim (2066 A) och veteklister i en 50/50-blandning kan i undantagsfall användas till nytt överdragsmaterial på pärmarna. (Dock aldrig vid lagning av dokument eller restaurering av bokblock).
Sköra volymer mår bäst orörda i en låda eller kapsel.
